söndag 9 oktober 2011

Sorg och saknad!

Av min mage! Kan tyckas konstigt. Men jag bara älskar att vara gravid. Nu när jag ser andra magstarkt kan jag nästan bli bitter. Även om jag aldrig skulle önska ngn annan den krisen som vi går igenom.

Nu har det gått en vecka. Och jag är tacksam för att kroppen åter fungerar.
Magen har dragit ihop sig fint. Såret läker.
Nu hann ju inte min mage bli så stor. Men jag hade hellre nu suttit med en degig och soft mage än att utsätta lilla Miriam för den kamp för LIVET hon gör var dag.

MIN ÄLSKADE LILLA UNGE! DU ÄR SÅ VACKER OCH STARK. VI FINNS MED DIG HELA VÄGEN!
ÄLSKAR DIG MASSOR!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!

Kramar Anna