Bara jag och dottern på soffan.
Pappa jobbar, likaså Kevin. Därför myser bara Skruttfia och jag.
Hennes varma kropp mot min. Hennes tunga andetag är som ljuv musik.
Att få sniffa henne i nacken som är underbart varm och fjunig är vardags lyx. Å känna hennes trevande små händer om min hals är mer än vad jag begär.
Jag är så lycklig! Livet är underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna