Jag sitter på övervåningen och fikar, Skruttfia har somnat på fällen där nere i hallen efter att ha lekt med sig själv.
Tänk att ibland måste man smyga men ändå så hör hon minsta ynka ljud.
Och ibland kan hon sova mitt uppe i allt kaos.
Jag har nu plockat, tömt diskmaskinen, slamrat i hallen gått förbi henne på fällen ett fler tal ggr på våra knarr golv och hon märker ingenting.
Skruttfia sover som en stock!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna