Du är mitt allt!
Vad skulle jag göra utan dig.
Vårt möte började på Arlanda året 1972 efter en lång resa från Brasilien. Där på flygplatsen valde vi varandra.
Du och jag.
Jag tog tag om dina ben och släppte sen inte taget om dig.
Kärlek direkt!
Där och då vart jag din lilla flicka.
Så långt tillbaka jag kan minnas har jag alltid fått höra att jag och syster Jenni var speciella och utvalda.
Den känslan har du under alla dessa år, gång på gång lyckats förstärka än mera.
Under åren som gått har du funnits vid min sida då jag gifte mig, fick barn, skilde mig, valde ett par fel val i livet, fick det jobbigt ekonomiskt mm.
Men inte en enda gång under alla mina motgångar eller hinder på vägen visade du mig att jag var mindre värd. Eller att du skämts för mig.
Du har alltid stått med öppna armar då jag behövt dig som mest.
DU GÖR MIG TRYGG!
Och du har gjort mig till den jag är.
Du är mer än min pappa, du är min vän!
Jag ÄLSKAR DIG SÅ MYCKET. Tack för att du finns i mitt liv.
Åter igen pappa lilla, Grattis på Fars dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna