F A N!

Kan jag inte få ha ngn tur alls.
Igår upptäckte jag att min underbara mens var på kärt åter besök. Redan???!
Jag skulle vara gravid i 9 månader och totalt slippa mensen, jag skulle ju även amma och vad jag minns från sönerna så skulle mensen hålla sig borta iaf 6-8 månader.
Men varför skulle jag ha en sådan tur!
Nej nej, nu är den här för att stanna. Det jag kan trösta mig med är då att kroppen iaf fungerar. Men om jag tänker till en sekund, om den inte fungerar i andra fall, så som upprepade missfall, och för tidig födsel, då har kroppen uppenbarligen inte fungerat, varför skulle då detta besked göra mig glad.

Jag hade drömmar om flera barn sen länge tillbaka, men livet ville mig annat. Så med flera missfall i bagaget så är lilla Miriam ett mirakel. Hoppet och drömmarna om att lyckas var starkare, därför vågade jag tillsammans med Rickard pröva igen. Jag lyckades mot alla odds bli gravid och mot alla odds få ett levande barn.

Och klart att vi hade satt upp en egen liten familje dröm, som skulle bestå av mina gosssar, två gemensamma barn och vovva. Nu vart det igen vovve och för stunden har jag landat i att Chanel flyttat. Jag har också landat i att Alexander inte bor hemma längre. Men jag har ännu inte landat i att jag fått ett barn, än mindre landat i att hon kom för tidigt och förmodligen kommer bli det enda gemensamma barnet.
För vad skulle innsatsen och priset vara för att jag med min historik och ålder skulle våga satsa igen. Tankar om att knippsa äggledarna finns där. Tack och lov behöver jag inte ta något beslut idag.
All min kraft går idag åt till att leva och stötta alla barnen och kärleken. Vi fem tillsammans är en familj! Min dröm familj!