Det lilla i det stora!

Idag kunde jag lämna sjukhuset med en ok mag känsla.
Skruttfia är under uppsikt av pappa Rickard men också av super bra personal.
Så jag tog mig en skön höst promenad hemåt mot Råsunda.

Under promenaden hemåt rensade jag mig själv på tankar, oro och en massa konstiga funderingar.

När man lever i en konstlad Neo värld har dom små tingen så som kontinuitet och rutiner blivit viktiga.
Idag finns nästan bara tankar för pumpa, komma i tid till Neo, nästa blöjbyte, ronden, sitter CPAPen rätt, skiftebyte av personalen, titta efter pulsfall och syre %, boka läkarsamtal. Det är att "Neo LEVA" för oss.
I övrigt lever vi bara fõr att äta och sova! För att sedan börja om nästa dag med samma element. Jag pendlar bara mellan hemmet och KS. Har inte träffat ngn annan än barnen och Lis under dessa veckor.

Men ibland så kommer dom där stunderna när hjärnan gör ett spratt och tänker på ngt annat än prematur barn och döden.

Som idag under promenaden.

"ja just det.. ikväll skall jag få höra vidare på 3 sek" Mysigt!
Rickard har sen ngn kväll börjat högläsa för mig innan vi somnar in. En trygg och skön rutin som jag hoppas vi kan hålla liv vid. Att ha ngt att se fram emot vår dag.

Och

"Oj vilken underbar höst det är, vilka underbara löv som fallit ned"
När jag lades in satt alla löven på träden kvar.

Så jag försöker njuta av det lilla i allt det stora omkring oss!