Idag ska jag göra en inbetalning till lönekontoret för mitt SATS kort.
Hur tänkte jag?
Jag har hunnit träna en gång.
Dyrt månads kort om detta skall fortlöpa. Absolut, tillfällena har funnits där och träningsviljan oxå.
Men jag har så svårt att lämna Skruttfia. Jag vet att hon är i goda händer. Pappis trygga famn är ju den bästa.
Blir det panik så har vi ersättning hemma.
Så mat och tröst finns där med pappi.
Jag får helt enkelt skärpa mig!
Och lita på mina två älsklingar, att dom klarar sig utan mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna