Nattvakar

Sitter med Skruttfia i famnen. Kl är kvart i fyra.
Kan inte få nog av titta och snuffa på henne.
Så stor hon har blivit.
Idag väger hon 3200g. Hon känns tung och stadig. Men framför allt känns hon som en riktig bebis.

Det är inte så svårt att bli känslosam. Jag behöver bara påminna mig själv om Neo tiden. Så liten och skör hon var.
Liten, mager och stundvis sjuk men framför allt var hon STARK, en riktig kämpe.

Fick i lördags höra av sönernas farmor att hennes väninna fått ett barnbarn i början på 2011. I vecka 24. Han klarade sig inte. Stackars familj. Miriam är född i v25.. Herregud det kunde varit hon. Tanken får mig att börja gråta.

Men Miriam fick växa och gro till en graviditet, sedan komma till världen och klara alla hinder på vägen. Det har gjort mig ödmjuk på ett plan jag inte kan beskriva.
Jag älskar varje millimeter av henne. Hon är så fin!

Jag älskar Rickard än mer idag för att han gav mig mitt efterlängtade barn. Jag älskar mina söner som är de bästa store bröderna man kan tänka sig.
Tillsammans är vi starka. En speciell och framför allt en kärleks full familj.