Ja vad skal man säga.. Gjorde det idag igen.. Retade upp mig på att ngn skulle komma före mig..
Jag cyklar i gladans ro, då jag plötsligt upptäcker att en man i ca 50års åldern cyklar om mig, på en gubb cykel. Detta är inte OK! Inte någonstans. LÄgger bena på ryggen och trampar på. Hinner i kapp honom, men han är snabbare ändå. Grr, men precis vid Östra är jag i fatt honom igen. Vid övergångs stället så blockar en buss oss. - Men vad gör gubb strutten.. han cyklar inom bakom bussen, och korsar gräsmatten, jag hakar på.. jxxx , han smiter i mellan och vips så är han borta.. Jaja..det är väl inte så himla noga. Han vet ju inte ens om att han "inte får" hinner jag tänka.. cyklar på ändå, jag kan ju inte maska nu när jag kommit igång, men jag kan erkänna att tanken finns att hinna ikapplängre fram gnager inom mig..
Lycka, där framme ser jag honom, men attans ett övergångställe är mellan oss.. hinner se hur hans rygg försvinner bort i intet =( GUBBE!!! Men skam den som ger sig.. jag skall ikapp! Och YES!!! Jag ligger och nosar honom i baken! Det är precis på marginalen.. jag har ingen tuta på cykeln.. så jag blir tvungen att ta han på insidan. jag vet det är lågt! "HALLELUJA! Jag hann! Nu gäller det bara att hålla i detta. Jag vänder mig om i farten kikar lite över axeln.. måste ju se vrt jag har honom.. jodå han ligger där bak. Självklart låssas jag att jag kikar efter vrt jag har bilarna.. jag börjar få rejäl mjölk syra i bena.. men det är bara att bita ihop. HAN FÅR INTE KÖRA OM MIG IGEN! Puh vid Gärdet så viker han av.. jag är helt slut, men kämpar på hela vägen i mål när jag ändå har ångan oppe. Jag har en inre glädje och frid!
Jag vann över gubben!
Hahaha... Du är rolig du! ;)
SvaraRadera