Fredagsmys och tonåringar.

Fredag kväll, helt slut i colan.. bara jag och plippen hemma. Chips och mys.. ja hur mys det nu kan vara nära mammsen somnar ifrån TV:n och allt.

Stor pojken var ute på gallej i Kungsan.. hm vad gäller nu när ens barn skall komma hem. 22,23 eller kanske efter 24. Jag litar på min son.. men har ju ändå alltid en inre oro. Hm jag kanske ville ha elva, han ville ha ett, vi möttes på mitten. Kl 24 skulle vara han hemma. Om när man är hemma så måste man alltid komma in och viska.. –jag är hemma nu.

Så mitt natten så kom orden.. tebax fick han mmm... jag var helt DÖD! Kommer jag vara lika lugn då det är dags för Kevin. Förmodligen inte =))

Nå väl, lördag morgon och det skall nalkas frukost. Alex röst är mörk och han är trött.

–Har du druckit

–Nej

–BRA!

Jag går ut med vovva, morgon kissen, kommer tebax, hinner knappt innanför dörren då jag får höra av plippen.

– Alex är bakis.

-Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaleeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeex!!!!!! –är du BAKIS!!! (Lilla råttan hade han lurat mig iaf, skall jag behöva lukta på honom då han kommer hem om natta)

-Va!!! Nej!

-Keeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeevin!!!

Kevin står och lur passar och ler..

-Jag hade tråkigt.

För en sek så trodde jag på Kev, bröder håller ihop. Klart sonen druckit, sanningen kommer fram där i mellan. Man delar hemlisar. Syskon kommer alltid att hålla ihop och så skall det vara. Men att jag inte genom skåda Kev först och litade på min underbara först födde son.

Kan det vara så att jag ännu inte vet hela sanningen.. Alle kunde ju ha hunnit ge Kev ”the evil eay”

Ja denna resa kommer bli lång. Mina söner skall upptäcka världen med fylla, vita lögner till mor och den långa kärleks trappan. Ett par steg opp och ett par steg ner J Motter skall trösta.

Måtte jag hålla ut och klara även denna storm! Klart jag gör.. jag älskar ju mina söner!