Av mig så klart.
Igår fick vi höra hennes första riktiga gråt attack. Otröstlig!
Hennes sängmobil ramlade ner i skallen på henne.
Bula och en uppsjö av tårar :(
Fy så hemsk jag kände mig. Skar i hjärtat.
Det är risken med begagnat.
En kvart efter klämde jag hennes fot mellan mig och bordskanten.
Jag kände mig inte som en super mamma.
Usch, men nu idag är hon "sjung" glad igen ;)
Det skär i mammas öron.. men det tar jag med glädje... för när jag kikar på Skruttfia så ser jag bulan och jacket och känner mig så skyldig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna