Peptalk

Igår träfade jag och Skruttfia Cislett och Benji. Vilken lycka.. Hon fick mig att börja gråta!
Kanske låter tokigt. Men då jag bär på en stor sorg och besvikelse så är det ibland svårt att se det positiva. Och klumpen växer och jag mår sämre.
"hur skall allt gå" vad händer nu med min " mamma och dotter" relation.
Cislett fick mig att förstå att jag och Skruttfia visst kommer få en fin "dotter och mor" relation med tjafs om kläder, färger, matrial mm.
En dotter med humör innan hon skall till skolan och problem vad hon skall ha för frisyr lr för val av skor.
Det är inte kört för att man har en dotter som inte kan se. Som mer lr mindre för stunden är synskadad! Det försvårar vardagen.. Ja absolut. Men den gör inte kärleken mellan oss mindre. Kanske den istället kommer fördjupa den och knyta oss än närmare.

Det var skönt att få gråta.. Jag har svårt för det. Cisletts tokiga ord och positiva inställning gjorde att tårarna bara kom i baksätet på bilen medans vi körde mot Steninge slott. Tårar blandat med skratt. Så underbart.
Cislett är bra, hon förstår, hennes son är också en premis. Han har haft sina turer på intensiven, koffein och andnings regg. Men som i dags läget inte allas ligger efter. Det finns solskens historier för dom som ligger på Neo för stunden.
Benji kom i v29. Idag korr 7mån både sitter och kryper han med sina 7tänder, 70cm och nästan 9kg. En riktig sötnos.