Premiär

Ja, då var FÖRSTA vagn prommisen gjord.
Efter lite lätt ångest laddad förberedelse stod vi på klädda och klara. Inte lätt att veta hur mycket ett prematur barn skall ha på sig en kall och slaskig december dag.
Men med låne kläder och lånevagn var vi äntligen på väg ut.

Väl ute står vi och funderar hur långt skall vi gå, och vart. Jag föreslår höger, men Rickard ifrågar sätter detta. "vinden ligger fel" Hihi...  Curling föräldrer ;)
Skruttfia ligger väl ner bäddad så jag tror inte att det var ngn fara.
Men med syrgas under vagnen och mätaren på vagnslocket gick vi iväg.
Vilken lycka! Ord kommer inte att kunna beskriva vad vi kände. Vi två, helt vanliga föräldrar, nja nästan vanliga iaf med en enorm lycka att få vara fri!

Men visst pirrigt var det. Det vart ju inte bättre av att mätaren började pipa och R gick bananas.
Med kyliga fingrar skall man ner i vagnen och pilla. Andas hon, har hon puls?! Herregud vilket meck. Tur att en av oss var lung och rationell.