Skuld och skam!

I mitt mamma hjärta kan jag till och från känna skuld! Skuld för att jag ställer orimliga krav på min älskade och duktiga dotter!

Eftersom jag fick chansen att få mitt efterlängtade 3e barn hann jag förställa mig om hur livet som bebismamma skulle bli.

Min dotter är en liten sladdis. Det skiljer nästan 20 år mellan sonen och dottern. Klart att jag nu som ”mogen” 3e barns mamma skulle få den perfekta mammaledigheten. Den perfekta förlossningen med med mitt lilla hjärta direkt upp på bröstet. Ngt jag aldrig fått uppleva med 3 katastrof förlossningar. Eftersom jag hade 2 gossar sen innan så hoppades jag självklart på en liten tös. Men efter alla mina missfall var det viktiga i slutändan att få ett barn.

Jag njöt inte av graviditeten förrän NUP test och RUL var gjorda. Jag försökte dölja mage och kommande bebis med kläder och vita lögner. 

Minns att vi sprang VÅRRUSET med jobbet. Å som den förra tränings tjej jag varit + min tävlings instinkt var det ändå lite konstigt att jag inte gav mera, så skyllde jag på att jag hade ledvärk i fötterna och därför blev tvungen att gå hela loppet. 

Likaså ljög och skyllde jag på mina leder då jag inte spelade under vår årliga Dustin Cup.

Jag gjorde RUL i v 20 blev inlagd i v24. Så i en hel månad hann jag njuta av min mamma mage och glädjen att få en levande bebis. Inte mycket tid att varken förbereda känslor eller ett hem. Men så kom hon iaf min lilla dotter.

När jag ligger där på operations bordet och skakar, fryser och gråter om vartannat tar det ca 20 innan Rickard kommer tillbaka och meddelar att vi fått en liten flicka. Han ger mig en puss på munnen och försvinner sedan. Där ligger jag ensam på uppvaket i ett par timmar och vet inte om min dotter lever lr är död. Sköterskan gratulerar mig och frågar om flickan mår bra. Jag har ingen aning!!!!

Rickard har alltid älskat lilla Miriam från första stund. Från plusset fram till idag. 

Vid plusset så klart att jag blev glad. Men eftersom vi hade ett missfall 4 mån innan fanns rädslan att något skulle gå fel igen. När jag ligger på uppvaket kommer Rickard sedan med en liten bild.

-vi har fått en underbart vacker liten flicka!!!

(-vacker?) Mitt barn ligger  blodig och inlindad i en plastpåse.

Efter ett par dagar lr ett par dagar minns inte mer än att hon lkåg i CPAP så kom Rickard åter med en bild. –Titta vad söt hon är!!! –söt?! ( vart kunde han se att hon var söt, hon såg ut som en liten alien med ögonen ute vid tinningen, en ansiktsform likt en planka och mitt i en liten, lr nja stor grisnäsa!) Rickard svarar –jo, men titta så söt plutmun hon har. Jag tog emot bilden och la den upp och ner på nattduksbordet. 

Och så har tiden fortsatt! Rickard nämner något, att hon är söt eller att hon är duktig. Jag är då snabb på att hitta något fel. Att det borde att det vara på ett annat sätt. Min lilla mulatt bebis/mulatt flicka blev inte som den jag beställt. Jag hade beställt en flicka som ler och charmar alla med sina stora bruna ögon och bubblande smile.

Jag fick en dotter som är svår flörtad och svår att lära känna. Lilla Skruttfia ler inte till vem som helst och vissa personer kan ha problem att få ögonkontakt med henne. Ibland kan det göra så himla ont i mig.. för jag ser den bubblande och glad lilla tösabiten. 

Likaväl finns besvikelsen i att hon inte är där hon borde vara åldersmässigt. Hon borde vara en liten tösabit som skulle tulta omkring och säga nam nam när hon äter. Men Skruttfia tultar inte omkring. Hon rullar omkring på golvet, vaggar på alla 4 som en 6-8 månaders baby. Och nästan varje måltid är en kamp då hon har lätt för att kräkas. Så klart att hon då inte känner för att säga nam nam.

Varför kan inte jag känna lika stor glädje som alla omkring mig säger sig att jag bör. Eller dela glädjen jag ser då pappa Rickard är med sitt barn! 

Det känns som om jag sviker henne!

Suger blues!

Herregud vilken gotte gris jag är, kakor, godis, chips, läsk, allt sött går ner, om jag vart crazy innan är det ingenting mot idag!
Pressbyrån på KS entre plan har intjänat många kronor på mig.
Mitt söt sug är så enormt att jag tror att jag är beroende.

I min graviditet var jag ändå ganska duktig på att hålla igen. Och efter förlossningen tappade jag mina kilon på 1,5 vecka. Men så var jag ju bara gravid i 26 veckor. Så jag skulle ju inte ha hunnit samla på mig så många extra kilon.

Nu har iaf tiden för återhämtning från förlossningen och graviditeten passerat. Nu måste jag skärpa mig. Träning står på agendan. Kanske lite svårt då man lever på Neo. Men en promenad per dag är inget som man kan komma undan ifrån.
Jag samlade ju dessvärre på mig lite sambo kilon innan och dom är ju inte borta. Så just nu sitter ingenting snyggt på mig. Lite mjuk på magen, lite vidare över midjan och ett par jätte rattar. Inget roligt kropps ideal precis.

Mitt mål är ju att amma länge och på heltid. Måtte jag ha den där turen där kilon bara rasar av en alla mjölk produktion. Men hmm, varför skulle det ske. Det skedde ju inte med Alexander eller Kevin! Jag fick gott kämpa ett helt år för att totalt tappa mina 28 kilon med min först födde.
Men jisses så bra det blev sen :-)

Pain!!!

Idag hjälpte BM Birgitta mig med att dra av detta plåster.
SMÄRTA!
Men enl henne och R så ser allt super fint ut. Vi får väl se om 10 månader då vår plan är att leva i bikini till vardags. Vi vill åka till antingen Spanien, Asien eller Sydamerika i ca 2-3 månader under föräldrar ledigheten.

Men om man har ett prematur barn kanske det är mer infektions känsligt utomlands. Lillan kommer i första hand. Tiden får visa om vi får skjuta på resan.

Mammarollen!

Helt underbart. Trots vissa motgångar och nu på sistone lite tonårs bråk. Men jag har älskat mamma rollen varje minut.

Mamma har jag vart sen jag var 21 år gammal.
Då kom:
Alexander. Han är född på BF 930101 och vägde 4450g 54 cm
Sen kom:
Kevin. Han vart igång satt v.37 och föddes akut med snittt 950301 och vägde 4150g 52 cm
Och nu slutligen kom min efter längtade tjej.
Miriam kom med akutsnitt v26 och vägde 740g

Alla mina 3 underbaraste barn. Gemensamt har dom att de alla tre fötts med en massa mörkt hår samt på samma BB.
Alla tre har fått gulsot.
Alla tre har varit starka vid födelsen.

Jag Älskar er mina underbaraste verk,  Alexander, Kevin och lilla Miriam / Mamma

Förlossnings berättelse 2

Nu är jag på väg ner till förlossningen medans Rickard packar ihop vårt rum.
Vi möts inne på rum 9.
Får jätte bra vård och förvarning om att stoppas inte värkarna blir det snitt pga fotsäte.
Jag har fortf värkar så BM fyller på med flytande Bricanyl.
Vid det här laget är vi så trötta att vi båda somnar in och sover i 1,5h.
Vaknar upp med värk och mardröm.

Det är fullt på förlossningen så vi blir om flyttade till rum 4.. ett rum med radio, jo jag tackar.
Rickard håller koll på mina värkar. Klockar och håller reda på styrkan.
Han nämner inget fõr mig men har tydligen reagerat på att Skorpans hjärtljud vart lite höga.
Jag får nu när kl är ca 13 en ny Bricanyl spruta. Men inte den heller hjälper. Syster kommer in och sätter på en kisskateter.
Väldigt skönt men ofräscht. En genomskinlig påse. Som med tiden blir gul och varm i sängen.

Nu kommer förlossnings läkaren in. Och medd att de upptäckt att jag fått en infektion och Skorpan inte verkar må så bra. Jag måste förlösas inom 2h.
Snitt och operation är bokat.
GRÅT OCH FÖRTVIVLAN överlägger min kropp. Rickard tröstar. Jag klarar inte av att stötta honom. Men han befinner sig oxå i chock och sorg. Vad är jag för en flickvän?

Jag hinner tänka, vi kommer alltså  få ett söndags barn. Men herre gud Skorpan är för liten.

Förlossnings berättelse 1

Jag vaknar upp söndag morgon kl 05 av att jag är kissnödig. Efter toalett besöket så kommer första sammandragningen ganska snabbt.
En till och ytterligare en till med ca 15 m mellan rum. Rickard larmar BM. Jag får då två alvedon. Förstår ännu inte varför? Jag är ju risk patient. Innan har jag var gång fått Bricanyl direkt. Rickard är på direkten orolig. Nu tilltar värkarna. Nu med 10 min emellan. Han klockar som en sprinter tränare. Jag vill inte störa personalen. Men Rickard ringer på klockan. Jag får då Bricanyl i tablett form. Äntligen! Det hjälper inte, värkarna kommer med 7 min. BM menar nu att det kan ta tid innan tabletten kickar in. Rickard köper inte det. BM ger med sig och vid 5 min emellan får jag även en spruta samt en vaginal undersökning. Jag får gå intill undersöknings rummet.
Nu upptäcks att hinnblåsan tittar fram i slidan. Blodprov och larm ner till förlossningen. Jag RULLAS ut från undersöknings rummet.
NU ÄR JAG RÄDD!
Jag börjar gråta och skaka. Ric

Och vi är på väg ner till förlossningen.

Knäppa jag hinner tänka "men rummet då" Vår betal TV, alla saker, mina blommor mm. Vi är ju strax tebax. Kan dom inte "paxa rummet åt oss"
Ja herregud säger jag bara om mig själv..

TACK!

JAG OCH RICKARD VILL TACK ALLA VAR OCH EN SOM HAFT OSS, SKORPAN, MIG OCH RICKARD I SINA TANKAR.

ERA UNDERBARASTE VARMA OCH PEPPANDE ORD! DE HAR BETYTT SÅ MYCKET!
TILL ER SOM ÄR ANONYMA MEN ÄNDÅ GJORT AVTRYCK PÅ MESTIS SIDA. TILL ER VILL JAG GE ETT EXTRA STORT TACK!

SÅ MYCKET KÄRLEK!

FÖDELSEDAG!

Igår firade jag, Rickard och resten av familjen vår lilla  dotters Tyra Anna Saga el Miriam Saga Annas födelsedag!

*111002
740g

Med en massa mörkt hår, stark och en riktig liten kämpe från första andetaget!
Samtidigt så liten och så skör!
Så underbar och fin!
Och bara våran Lilla tjej!

Älskat henne från plusset 110503.
Men nu är oron, maktlösheten och KÄRLEKEN till henne enorm och obeskrivlig.

Förlorat!

Tårarna rinner längs min kind.
Jag har förlorat kampen. Proverna visade på en infektion.
Vi kommer förlösas inom 2h med snitt då bebis ligger i fotsäte.
Herre gud Skorpan väger ju mindre än ett mjölk paket.
Jag är så rädd!

Fan!

Vet att man inte får svära, men jag är både ledsen och arg.
Kl 5 i morse startade första värken efter ett kiss besök. Först med 15 min emellan, se 10, 7, 5 och sedan bara ngn minut emellan.
Har fått hjälp att hålla tebax dessa.

Läkaren ville sedan kika hur jag påverkats av detta. Från att gått in i undersöknings rummet vrt det skjuts tebax i sängen ner till förlossningen. Så här ligger vi nu. Förberett för ett ev kejsarsnitt då Skorpan ligger i fotsäte.  Om förlossnings teamet inte lyckas stoppa allt o tid.

Sängläge var order sen innan. Men nu får jag inte ens kissa själv. BM var precis inne med ett kissbäcken. Men herregud vad händer när jag behöver göra nr 2 :(

Ja nu är det bara att vila, avakta och se om vi blir föräldrar idag den 2 okt.

SKIT!

Ute skiner solen.  Medans jag ligger inne. Oduschad och allmänt ofräsch. Orkar inte bry mig.
På utsidan fortsätter underbara lördag. Hos mig står tiden stilla.

Hemma åt dom mys frukost med färskt bröd och hempressad jucie.
Jag fick två knäckebröd skivor med ost och halvljummet te.

Lunchen idag var under all kritik. Vidrig är ordet. Italiensk pasta. Hm vart då?!
Men jag skall inte vara bitter. Utan tacksam att allt upptäcktes i tid. Och att jag får super vård av all super go personal. 

KS vecka 1

Skorpan:

Mestadels så har Skorpan legat i säte. Sparkar och kickar där h*n inte får eftersom hinn säcken tittar ut. Måtte h*n inte ta hål på blåsan.

Jag:

Började med en mindre blödning i fredags 110924. Den har kommit och gått under veckan. Jag blev inlagd pga av jag var öppen 3cm i övre livmoder munnen.
Hann få två kortison sprutor för utveckling av Skorpans lungor. Står nu på medicin som skall lugna livmodern. Propp medicin. Samt ngt för magen som slutat fungera.
Fick huvudvärk som biverkning av Adalat tabletten. Men dosen är nu justerad och värken borta.
Blir fortsatt sjukskriven med liggläge då senaste UL visade sig att jag även öppnat nedre munnen. Enl läkaren kan cervix sluta sig igen. Men jag får inte gå upp lr åka hem förrän mini måttet är på 2cm.

Mål:

Inte föda förrän 1a oktober.

Övrigt:

Haft besök av barnen och Rickard. Samt vännen Camilla.
Fått blommor från bådas våra jobb.
Choklad från Rickard.
Samt böcker från Camilla.
Och har redan hunnit tröttna på sjukhus maten.
Men jag är peppad. Detta kommer gå skitbra!

Fredagsmys!

Även jag fick ngn form av det. Då Rickard och Kevin kom upp med Mac Donald's och Alfapet. Mys!
Men jag tänker inte säga vem som förlorade :)

Natti natti!

Första del målet avklarat! Inlagd en vecka utan att bli förlöst.
BRA JOBBAT SKORPAN!

Rickards nästa delmål är 111001
Så då kör vi på den..
Här på KS utövar vi Susanne Lanefelts kniiiiiiiiiiiiip övningar :)

Sov gott!

Ps.. även du Skorpan, ligg still där inne, kl är mycket nu.

Oförändrat!

Nyligen tebax från UL.
Vår lilla Skorpa hade vänt sig igen. Så nu låg den lill* och kicka ner mot öppningen.
Enligt läkaren så hade det hänt lite i det tysta. Och jag var åter öppen ca 3 cm. Det innebär alltså att jag måste ligga inne :(

Känns så himla jobbigt med alla dessa svängningar. I måndags var ju läkaren så nöjd. Men gårdagens blödning samt att jag fortfarande é öppen gör mig orolign. Kommer vi verkligen att klara detta. Kommer jag och R få med oss en levande Skorpa hem.
Om Skorpan föds inom 24 h kommer det då bli livshotande komplikationer och skador för resten av livet.
Kommer dom ngn gång under vård tiden på Neo att fundera och fråga oss om vi skall stänga av maskinen.
Ja herregud. Frågorna är många.

Jag sysselsätter mig istället med att tröst äta nya Dumle med pepparkaks smak. Hm, hur tänkte dom nu? Dom är inte alls goda! Men går tydligen ner en efter en iaf :)

Upplyftande!

Fick fõr en liten stund sedan en jätte stor rosa bukett från jobbet.

Tack Dustin!

V 26

Kom på att jag glömt lägga upp magen i v26.
V 26 har ju handlat om hopp och förtvivlan.
Ena stunden glad fõr att sedan bli ledsen och arg i den andre.
Ovissheten är väl värst.

Jag och R pratade om det andra som skall handlas in. Och vi har nu bestämt oss för att pausa. Blir det för tidig födsel och Skorpan klarar sig. Så kommer vårt lilla hjärta få bo här på KS  i många veckor. Och under den tiden hinner vi riva av det som fattas.
Det känns så klart trist. Men jag tror det är jobbigare att packa undan sådant som inte behövs mera.

Nu är det fokus framåt. Idag kl 17 har jag legat inne en hel vecka. Oj vad tiden ändå gått fort :-)

Nybörjare!

Jag ville ge pappa R lite ljuv musik.Tänkte att han skull få komma nära Skorpan vart han än är genom att få höra hjärtljuden. Men det gick ju så där :( Det vart skrangligt och hackigt.
Ljudfilen jag spelade in vart dock kanon. Klara och fina hjärtslag men utan bild. Så den har han fått via mms. Han vart jätte glad och rörd. Men den lyckades jag inte få in här. Men skam den som ger sig. Jag återkommer :)

Visa "Skorpans hjärt ljud." på YouTube

True Love!

Mina älskade pojkar var inne hos mig idag. Så stora dom blivit :)
Grymt stolt!
Alexander hade till och med köpt med fika. Vuxen poäng.

Dom är så självständiga idag. Så ngt bra måste jag ha lyckats med dem..
Det var ju nyss de var mina älskade små Busfrön.

Underbart att bara få vara vi tre för en stund.
Är grymt stolt över dem.
Älskar er massor!

Ingen skröna!

Nej nej, när man är sjuk är det tydligen helt ok att bara vara och äta praliner :)
Vill ju inte bli en tjockis, så jag får nog bjuda den super gulliga personalen :)