Jag såg ett ljus i dina ögon, ett ljus som ännu lever kvar.
Jag minns så väl den första gången, min dotter.
Vi möttes, det var höst, och jag fann kärleken.
Två mörka ögon, och leendet Du gav mig
och ingenting var längre som förut.
Den varma känsla, som bor nånstans inom dig
förändrade mitt liv på en minut.
Två mörka ögon, och kärlekslågor tändes
som värmde mig och lyste upp min väg.
Den blick Du gav mig, så underbar den kändes
den hösten för länge sen, då jag fann kärleken.
Det fanns en sång på dina läppar,
en sång som Du lärde mig förstå.
Jag minns så väl de vackra orden, min dotter,
Du lärde mig den hösten, när jag fann kärleken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tittade in och gjorde ett avtryck bland mina tankar och funderingar!
Kramar Anna